Yero Dahl-Aw

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 18 juni 2018

Efter tre år med mer och mindre lyckade band valde Yero Dahl-Aw att flytta till Frankrike där han genom människors berättelser hittade sig själv som låtskrivare. Efter debuten i fjol släpper han snart sin EP.

Din debutsingel 'Let me on' firar snart nästan exakt ett år. Hur tycker du att året sen dess varit?
– Det har varit ett mycket bra år! Verkligen en dröm som gick i uppfyllelse då jag släppte min debutsingel. En del spelningar och annat kul sedan dess men även mycket fina saker som hänt vid sidan av musiken.

Och nu ska det snart komma en EP?
– Du har helt rätt! 'Forever and Never' har ni att lyssna på innan studentflaken gör kaos med Stockholm C!

Är det alla låtar som du arbetat på sen förra sommaren?
– Låtarna på EP-skivan som är på väg spelades in i December 2017, på min gamla folkhögskola Birkagården i Stockholm. Det var, som alltid när en jobbar under tidspress, stressigt och svårt. Men främst väldigt rol-igt. Vi valde att spela in låtarna live med band för att skapa en så organisk och äkta känsla som möjligt,

Vilket förstås har sina fördelar och nackdelar ...

Men med så fantastiska musiker vid min sida kunde det inte bli annat än bra.

'Qu' elle est Belle' var ett litet smakprov vi fick för ett par månader sedan nu ...
– Jag är väldigt nöjd med responsen på den låten! Många positiva kommentarer och uppskattande ord. Helt ärligt kom den till då jag satt och plinkade på en annans låt, 'Music When The Lights Go Out' av The Liber-tines, som jag liksom 'Qu'elle Est Belle' tycker är magisk i sin simplicitet. Ofta kan jag känna att jag krån-glar till det för mycket med ackord och melodier. Men denna gång ville jag hålla det mysigt och enkelt.

Vilket jag tycker jag lyckades bra med?

Det tycker jag utan tvekan! Din förra singel skrevs väl ihop med andra. Är det samma nu?
– Mixning har min vän Anders Gukko stått för, och själva musicerandet har mitt band hjälpt till med.

Men låten skrevs denna gång enbart av yours truly.

Vad handlar texten om?
– Låten handlar om en ung tjej från en mindre ort med stora drömmar, drömmar om en lyckligare framtid i storstaden, men som snabbt tvingas inse att livet där är mycket tuffare än hon kunnat förutse. Däremot är hon inte den enda karaktären i mitt huvud, utan där finns ... om än subtilt ... även personen som lyckas se igenom all den dimma som omger henne och lyckas se den vackra människan bakom allt mörker.

Sensmoralen är någonstans att jag anser skönhet vara något som upplevs hos betraktaren, även om samhället ofta försöker pracka på oss en viss bild som den korrekta.

Vad kan inspirera ditt låtskrivande?
– Allt ifrån en människa jag ser fladdra förbi i kollektivtrafiken till historier jag hör från nära vänner till saker jag själv varit med om. I korthet historieberättande om mänskliga relationer på ett uttrycksfullt och jordnära sätt. Relationer och människor är det som fascinerar mig.

Jag såg att du varit med och skrivit låtar till andra, som exempelvis 'Losing my mind' av Faceless?
– Den gamla dängan ja!

Är det något du vill arbeta mer med?
– Självklart kommer det bli fler collabs då jag ofta har sessions tillsammans med andra artister, låtskrivare och producenter. Men resan därifrån till ett färdigt släpp är en lång process.

Även om 'Let me on' var en debutsingel så var det inte direkt din första singel. Du var ju innan dess bland annat också frontman i britt-popbandet Belleville. ...
– Yes det var jag! En utvecklande och rolig tid. Vi skrev löjligt mycket under en period, vilket hjälpt mig massor i mitt låtskrivande idag. Även bara själva grejen att de övriga i bandet, som är musiker jag både då och idag ser upp till, ville spela med mig och trodde på det vi gjorde gav mig bättre självförtroende som musiker. Jag kan sakna gemenskapen med mina bandmedlemmar. Musiken har väl alltid varit en del av mig, men genom att jag kom in på en musiklinje på gymnasiet började min verkliga musikaliska bana då jag under grundskoletiden varken tog några lektioner eller hade vänner som delade mitt musikintresse.

Men allting har sin tid och jag är lycklig där jag är idag.

Vad fick er att kasta in handduken?
– Helt enkelt ville vi lite olika saker och hade olika drömmar. Det är många byggstenar som måste klaffa för att ett band ska kunna fungera över tid, och jag är glad att vi inte arbetade på övertid utan vågade ta det beslutet relativt tidigt så vi alla kunde lägga mer fokus på våra egna projekt.

Jag tror jag läste nånstans att du hittade fram till ditt låtskrivande efter tiden då du var med i band. Men du hade alltså skrivit väldigt mycket redan innan du började utforska solosidan av dig?
– Jag skrev en del på egen hand även till Belleville, men mest i början, senare blev det mer tillsammans. Men jag skulle ändå vilja hävda att skillnaden är rätt stor. Främst att vi med Belleville la mycket tid på att skapa ett sound som var "vårt" genom många timmar i replokalen, medan det idag är "mitt" sound som ska ut och att det därför inte kräver lika mycket jobb av musikerna då jag vet vad jag vill ha.

I alla fall oftast ...

Det du gör nu är väl mer soul än britt-pop?
– Visst, jag köper det. Men det finns även en del mer klassiska singer-songwriter och britt-pop influenser som kommer skina genom tydligare då EP-skivan ser dagens ljus. Jag lyssnar musik i stort sett hela dagar-na så jag har gått igenom många olika faser av lyssnande och skapande. Men mina starkaste influenser genom åren får nog sägas vara Michael Kiwanuka, The Beatles, Leon Bridges, Pete Doherty och Oasis.

De har påverkat mig som människa, textförfattare och musiker på olika sätt och genom olika tider. Men jag lämnar det till er lyssnare att svara på hur jag får dem att skina genom mig!

Vad vill du ge på scen?
– Jag vill förmedla mina låtar i dess renaste form. Det finns så många andra här i världen som redan gör sin grej fantastiskt bra, så det enda jag kan hoppas på är att folk ska uppskatta när jag gör min grej.

Har lite sköna prylar inplanerade men inga datum som jag kan dela ännu.

Vilken har varit din mest minnesvärda spelning hittills?
– Sjukt svår fråga! Men får nog säga min första spelning med det här projektet på Boulebar Rålis sommaren 2017. Det är alltid nervöst att spela upp nya låtar för första gången och att sedan få göra det i en soldränkt park framför oväntat många nära och kära är något jag kommer bära med mig länge.

Var det Dramatenbaren du spelade på i samband med musikvideon till 'Let me on' i våras?
– Dramatenbaren ja, en riktigt härlig spelning i en vacker lokal. Ingen musikvideo finns inplanerad till 'Qu' elle est Belle' än, men läser någon filmskapare detta och har en fin idé är det bara att hit me up!

Jag är öppen för det mesta.

Vill du hälsa något till läsarna innan de lyssnar på dig och adderar dig till sina spellistor?
– Fortsätt vara de bästa människorna ni kan vara så lovar jag att göra detsamma! Kärlek!

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com