Tellus

Som intervjuade av redaktör Daniel John Johnsson den 17 augusti 2018

Tomas Hellberg och Nils Hidemark har gjort drömbandet Tellus till en verklighet. Bandet består av gräddan av Sveriges unga musiker som tidigare stått bakom artister som ALVA, Mankind och Honeymilk.

Kollar man in artistprofilen för Tellus på Spotify finner man en salig röra av låtar och jag gissar att ni inte står för merdelen av låtarna som finns listade där ...

Tomas: (Skrattar) Nej, det stämmer. Tyvärr finns det fler innan oss som insett att Tellus är ett bra band-namn. Men jorden är stor och alla får plats på denna planet. Ingen har hittills klagat. Vi kanske kan anord-na en Tellusfestival i framtiden? Där alla Tellusband får uppträda ...

Och publiken får se vilken variation av Tellusband det finns.

För det här ert första släpp som den tredje planeten från solen?

Tomas: Ja, precis det är det! Det känns väldigt kul att äntligen få ut singeln i cyberspace, där Tellus givet-vis är inräknat. Förhoppningsvis får den många spins i synk med jordens rotation runt solen, som du mär-ker finns det inga begränsningar för hur mycket Tellus vi kan dra in i en diskussion!

Skämt åsido är detta något vi sett fram emot en lång tid och det känns väldigt skönt att få släppa denna låt.

Hur landade ni ändå i att ha bandnamnet Tellus?

Tomas: Nisse kom med ett namnförslag som jag redan tio år innan drömt om att mitt framtida band skulle heta, så det var meant to be! Jag hade vid sjutton-arton årsåldern börjat skissa på en logga till ett framtida band som skulle heta Tellus. Det såg lite grann ut som Nasas logga på ett ungefär.

Nisse: Jag tänkte att namnet är inkluderande, att det involverar alla i bandet lika mycket ...

Alla får ta lika stor plats.

Ni spelar ju tillsammans med tre andra musiker som bland annat tidigare stått bakom QANDA favo-riten Kristofer Greczula. Hur gick det till när denna drömkonstellation av musiker kom samman?

Tomas: Vi möttes alla på en musikutbildning 2015, närmare bestämt RML ... Rockmusikerlinjen ... där Martin, Nils och Karl alla tre gick musikerlinjen med fokus på respektive instrument. Nils fokuserade på gitarr, Martin på bas och Karl på klaviatur. Jag gick låtskrivarlinjen och Leo gick Högskoleförberedande-linje. Redan där tyckte vi att vi fick en connection och under andra året på RML ringde jag upp de andra fyra och frågade om de skulle vara intresserade av att spela in tillsammans med mig med mina nyskrivna låtar på svenska, där en av dessa låtar var just 'Vill du ha det så'.

Karl Lundberg är också allas vår Charlie Lou.

Det är ju verkligen en skara musiker som synts till i flera fina sammanhang innan det här. De har spelat tillsammans med många bra artister. Vad gjorde ni två innan Tellus blev av?  

Tomas: Jag spelade, sjöng och skrev låtar till ett band som hette Echo Field, som släppte en EP och en singel via bland annat Lazy Octopus Records för några år sedan. Det var en kul tid, men det blev svårt efter ett tag att hitta tillräckligt med tid åt projektet. Så vi lade ner Echo Field efter en tid. Efter det ville jag pröva
något nytt och började fundera på vilka nya musikaliska banor jag skulle kunna testa på.

Jag har även hoppat in med kompisar i deras projekt som basist, exempelvis för Johannes Räihä och Hone-ymilk. Jag har försökt att ägna mig åt så mycket musicerande som jag bara kunnat.

Nils: Jag hade faktiskt lagt musiken lite på sidan ett par år där jag försökte hitta ny inspiration.

Men jag tror Tellus var projektet jag väntade lite på!

Vill alla i bandet samma sak?

Tomas: Alla i bandet gillar starka poplåtar! Men våra influenser och bakgrund är bred, vi ser det väl som att bandet får vara platsen där allas influenser mixas ihop till vårat eget sound. Om jag exempelvis har ett superglatt pianoriff som jag presenterar och säger hur jag tänkt att det ska låta så är det uppmuntrat om exempelvis Martin kommer med en kontrasterande idé att sticket i låten ska ha någon sorts mörker i sig.

Så att det inte alltid är konsensus som gäller ... jag tror att det krävs en hel del friktion för att musik ve-rkligen ska kännas hela vägen. Ingen rök utan eld eller annan valfri liknelse!

Nisse: Ja, vi har alla fem vissa gemensamma referenser. Exempelvis sextio- och sjuttiotalsrock och pop.  Det skulle vara så himla svårt att välja just en gemensam artist. Men vi har väl alla en relation till artister som The Beatles och även Joni Mitchell som vi tycker snickrar ihop fantastiska poplåtar!

Tomas: Vi gillar musik som är organisk och som "spelas på riktigt". Vi har alla nördat musiker inom våra huvudområden, eftersom det finns något fint i att analysera spelstilen hos en viss musiker och bli inspire-rad av hur hen spelar sitt instrument. Till exempel så är det svårt för en dator att emulera exakt hur Kurt Cobain hade fraserat ett gitarrlick i en refräng. Med detta menar vi att så länge ett instrument spelas på riktigt finns det något att analysera och en känsla bakom det att förälska sig i.

Jag älskar till exempel låten 'Young Bride' med Midlake bara för att jag varje gång blir fascinerad över hur mycket man kan göra med endast två ackord, en hel låt kan byggas kring dessa med olika medel i arrangem-ang. Det ger mig hopp om att den organiska musiken aldrig kommer att dö ut, så länge det finns musiker som vill utforska det som är nytt för dem själva kommer det också att låta nytt i lyssnarens öron.

Nisse: Jag håller med Tomas ... samtidigt är jag jätteinspirerad av kraut och annan udda musik. Det blir lite speciellt när jag vill dra ut en låt i sju minuter medan Tomas är otroligt effektiv i hur han skriver poplåtar, men samtidigt möts vi någonstans på mitten. Då tycker jag det händer en massa intressanta grejer.

Tomas: Älskar även Ariana Grande!

Men det är framförallt ni två som har makten eller hur råder uttrycksfriheten i Tellus?

Tomas: Ja! Eller vad säger du ... Major Nils? Skämt åsido så har det blivit så helt enkelt för att det är vi som ofta är lediga på helger och så. Så när vi haft tid över har vi försökt lägga det på Tellus. Vi har även sett till att fotografering och skivomslag kommit på plats, Nils gamla vän Felix Berg har tagit fotografier och Tomas flickvän Anna Söderberg-Bill har gjort skivomslaget till  'Vill du ha det så'.

Helgarbete och svågerpolitik alltså. Nu blir det löpsedlar. Nej men på riktigt, hur är låtskrivandet?

Tomas: Ofta börjar det med att en av oss har en textidé eller typ ett riff. Andra gånger är låtarna färdiga när man presenterar låten för bandet. Tror inte vi har något spikat recept på exakt hur vi går till väga va-rje gång ... vi Elvis-höftar en hel del! Men det är också spännande att testa sig fram på olika sätt varje gång.
Om vi har en idé till en ny låt så kommer låten automatiskt att filtreras genom alla i bandet, såvida det inte rör sig om en låt som endast ska innehålla akustisk gitarr och sång, då kan det enklaste vara att spela in den precis så som tänkt från början. Om Nisse vill spela in en personlig låt om sin nyinköpta kinesiska sichuan-peppar så måste inte vi, rent principiellt, lägga oss i och säga:

"Du Nisse, du skulle kunna krydda till låten med ett litet Cm7 i bryggan".

Om nu Nisse känner att låten redan är fulländad ...

Vad handlar nya låten 'Vill du ha det så' om? Den har nått både ängsligt och ödesmättat över sig?

Tomas: (Skrattar) Den är väl egentligen en modern tolkning på "Gräset är alltid grönare på andra sidan" sett genom ett par Tinderglasögon. Jag var på en dejt en gång som gick ... sådär. Vid bordet bredvid satt ett ann-at par som uppenbarligen också var på första dejten och de såg ut att ha det hur bra som helst!

Jag å andra sidan svettades som en gris och det kändes som att jag spelade trivial pursuit med mig själv.

Låter den som ni kommer fortsätta låta nu?

Nisse: Både ja och nej, vi vill ju gärna tänka att det finns fler sidor av vårt sound, varav denna låt har ett. Vi tänker att så länge vi i bandet spelar så kommer det låta som oss.

Men vi kan däremot säga att nästa singel kommer låta rätt annorlunda ...

Vad kan ni berätta om den singeln?

Tomas: Den kommer att heta 'Stackarn' men handlingen vill vi inte berätta om förrän den är släppt. Men den kommer att låta annorlunda jämfört med 'Vill du ha det så'. Den har ett "större" sound och den kommer att släppas i höst! Vi har ett gäng låtar inspelade och siktar framöver på att släppa en EP.

Så fler singlar som leder upp till en EP är vad som står på tur?

Tomas: Livespelningar också förstås! Det finns även ett långsiktigt mål att spela in en fullängdare och släppa den på vinyl. Vi gillar det mediet. Allt artwork blir mer intressant i det formatet.

Hur är det att se Tellus på scen?

Tomas: Det kommer att låta som på skiva men med en annan dynamik. Givetvis kanske en låt kommer att spelas några BPM snabbare beroende på publik. Vi vill ju skapa en feststämning på scen och om vi har kul på scen kommer det att synas och förhoppningsvis sprids denna glädje ut i publiken ...

Och alla kan känna sig delaktiga i musiken.

Nisse: Vi har inga spelningar i sommar, men det kommer spelningar till hösten.

Vi får inte glömma att att det här inte bara är eran första låt utan också erat första släpp på Septem-bernatt Records som ni är signade hos. Vad har det gett att få hänga med Filip Lundgren?

Tomas: Filip är också en god vän från Rockmusikerlinjen och det har vart otroligt skönt att kunna bolla med honom och framförallt att ha ett så enkelt och okomplicerat samarbete.

Nisse: Vi kommer att fortsätta samarbeta med Filip!

Vad vill ni få ut av en producent?

Tomas: Öppenhet och en experimentlusta, det är viktigt för oss! Vi vill inte ha någon som står bredvid i studion och bara skriker: "Skriv hits!" utan hellre skriker: "Nu skapar vi något bra!"

Några sista ord innan vi lyssnar på debuten?

Tomas: Håll ögon och öron öppna för vår nästa singel! Och följ oss på Instagram!

Nisse: Och tack till alla som lyssnat och spridit, så klart.

Sociala medier:

Intervjuade av redaktör:
Daniel John Johnsson
Fotograf: Felix Berg

danieljohn@intervjun.com