Sarah Lind

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 28 januari 2020

Det går inte fly sitt förflutna. Sarah Lind är 'Fargo' och 'The L Word' skådespelerskan som i fransk-ukrainska thrillern 'Cold Blood Legacy' bjuder Jean Reno på oväntat besök när han minst behöver det.

När bestämde du dig för att bli skådespelerska?
– Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag bestämde mig för att börja skådespela. Jag var alltid "dramatisk" och älskade att uppträda och att sätta upp mina egna teaterföreställningar, och när jag var kanske tio föreslog mina föräldrar att jag skulle prova på att provspela för en lokal pjäs då de trodde att jag skulle tycka om det.
Och jag fick så småningom mera roller och min mamma blev tvungen att vara med mig under repitionerna, där de andra föräldrarna så klart övertalade henne om att bli min manager och jag har skådespelat sen dess.

Det var mitt första jobb, jag började och fortsatte, jag kommer inte ihåg när jag tog beslutet att fortsätta.

Vad var det för en teaterföreställning och roll?
– Pjäsen var 'Katt på hett plåttak' och jag spelade ... så klart ... ett av de små barnen!

Min första riktiga roll kan ha varit i en tv-film som heter 'Lost Daughter'. Jag spelade dottern i olika tillba-kablickar. En av de större scenerna gick ut på att familjen tävlade mot varandra i hästridning ute i naturen så jag fick träna ridkurser i tre månader före det. Jag älskade att göra den scenen, och minns att jag fick en häst som var mycket snabbare än den jag hade lärt mig rida på, och fick lära känna den hästen snabbt.

Jag minns även att Richard Chamberlain sjöng 'Killing Me Softly' hela den dagen.

Vad lockar dig vanligtvis till att spela en roll?
– Antagligen en kombination av min upplevelse som människa och skådespelerska. Jag kanske inte har allt gemensamt med rollen, men att det är andra saker som jag har gemensamt, det kan vara en speciell kvalitet som skådespelerskan i mig måste identifiera med, så att jag ser mig själv i varje karaktär jag spelar, men när man väl spelar in handlar det mer om nyanser ... utmaningen är att tillåta mig själv att vara fysisk och avs-lappnad och kreativ och bara gå in och låta det hända ... det är en enorm skådespelarövning att släppa allt.

Men det är enkelt, man lyckas eller misslyckas, det är inte mycket förberedelser så som jag spelar det.

Det jag tycker är mest användbart för att spela någon är att humanisera henne. Om jag försöker spela nå-gon abstrakt går det inte känna igen sig. Så man gör henne mänsklig, alla känner glädje, sorg och lust.

Jag tar varje mänsklig impuls och ökar på volymen mer.

I 'Cold Blood Legacy' spelar du en kvinna, Melody, som under mystiska omständigheter anländer sk-adad till en främlings sjöhus. Främlingens jobb som lönnmördare visar sig i alla fall väldigt snabbt komma till sin rätt när han, spelad av Jean Reno, måste beskydda dig. Men det är lite oklart om han verkligen borde det och vem som är vem. Vad var det som lockade med att spela rollen som Melody?
– Det var en roll som kändes väldigt kreativt tillfredsställande och uppfyllande och som hände under en st-or övergångsperiod i mitt egna liv. Jag hade haft manuset i tre år innan vi äntligen ställde upp oss framför kamerorna, vilket innebar att jag fick en ovanligt lång och intim relation till manuset och Melody som kar-aktär som man vanligtvis aldrig får annars eftersom man aldrig får så mycket tid med det annars. "Vem exakt är Melody? Vad gör hon mitt i den snöiga skogen? Varför är hon så bra på att använda skjutvapen?"

Jag fick behandla de frågorna med den respekt de förtjänar och det var riktigt kul att leka runt med svaren.

Hur identifierade du dig med henne?
– Kära nån ... det är en så svår fråga att svara på.

Jag kunde nog känna att jag gillade henne på vissa sätt. Jag vet att ett av de sätten som jag ville spela rollen var att hon skulle kännas ofullständig och rörig. Jag såg nog min ofullkomlighet.

Det ser ut som det var väldigt kallt ...
– Vi gjorde den våren 2018 ... i Karpaterna ... nollgradigt men vi spelade in ganska snabbt, tyvärr kommer jag inte ihåg så mycket så långt tillbaka i tiden! Det kan vara ett mysterium i sig men jag försöker! Allt jag minns är att det var så underbart vackert, men vi frös. Men jag köpte en ny parfym som jag hade på mig då.

När jag luktar på den nu kan jag i alla fall känna den doften igen.

Minns du inget kul från inspelningen?
– Jag har verkligen inga bra bakom kulisserna-berättelser till dig! Jag var fokuserad på att göra mitt bästa ifrån mig, och Jean är en väldigt dedikerad och hårt arbetande skådespelare, så det inte mycket skojande.

Hur var det att spela emot Jean Reno?
– Vi kom väldigt bra överens ändå. Jag gillar förhållandet mellan våra karaktärer och det motvilliga bildan-det av den relation som händer, och som fanns med i manuset som var väldigt välskrivet. Vi ändrade inte alls något från det. Det var så kul att se honom arbeta och han var ett stort skäl för mig att göra filmen, när jag sen fick reda på att han var inblandad blev jag så glad, för han är en skådespelare vars arbete och filmer jag har beundrat så länge ... jag talade franska när jag var barn ... men jag har glömt nästan allt av det idag!

Han är ju 71 år gammal nu. Men redan i hans unga dagar spelade han lönnmördare på film. Och det fi-nns kanske viss prestige i den här filmen just för den återkomsten också. Men du har förstås en hel del actionscener i filmen också och ... även om det kanske inte alltid går så bra ... åker du snöskoter?
- (Skrattar) Nej ... men jag älskade det! Jag tycker det ger energi. Vissa grejer är ibland bara av nödvändig-het, men det är roligt när man får göra saker, och gör saker som man inte tror att man ska klara av men gör det ändå och sen känns det fantastiskt. Det är så befriande. Då har man inga gränser utan vill bara ha mer.

Ingen träning?
– Ingen träning, bara lite förtroendeövningar ... (skrattar)

Det blir konstigt nog ganska avkopplande till slut.

Det var regissören Frédéric Petitjeans första riktiga film efter att framförallt ha jobbat som manus-författare innan. Kanske kan du föreställa dig parfymlukten igen och tänka tillbaks på hur han var?
– (Skrattar) Nej, ingen tidigare film, men det här manuset han skrivit var i riktigt fin form. Fréderic och jag jobbade väldigt bra ihop! Hans regi kunde ibland ... han regisserade vanligtvis bara genom att säga ett ord eller till och med bara genom att ge mig en blick ... ibland tog det några försök men jag visste på något sätt vad han menade ... det var magi i luften ... och jag är väldigt stolt över att ha jobbat med honom.

Du ska även bli Zee Madieras i filmatiseringarna av 'Martha's Vineyard Mystery'?
– Det tittarna kommer älska med 'Martha's Vineyard Mystery' är att det är en lite mer komplex och verkli-gare adaption än några av de förra. De kommer vara ganska svåra fall att lösa! Zee är den enda läkaren i Martha's Vineyard och blir således läkaren som får hjälpa till att lösa de första morden som sker där på många år. Som tur för henne, och hennes pappa som är polischef, råkar Jeff Jackson vara hemma igen och när vi löser mysterium tillsammans kanske vi också råkar minnas några gamla känslor för varandra ...

Jag hoppas att folk kommer gilla filmerna för kemin och skämten mellan oss båda.

Ashley Greene pratade sig väldigt varm om Hallmark i julas ...
– Jag skulle vilja säga att det är min erfarenhet också, efter att jag spelat in 'Martha's Vineyard Mysteries'. De jobbar för att få det att kännas som att du är en del av familjen, de erbjuder ett otroligt generöst stöd.
Det är väldigt vänliga och varma, både alla som jobbar där och alla fansen som följer alla filmerna.

Är det något mer på gång?
– Jag har varit upptagen med de första två 'Martha's Vineyard Mystery' filmerna, så de är vad som kommer.

Mitt mål för det här året är att göra och att fördjupa mig i mer roller ...

Vill du göra fler thrillers?
– Ja, men inte uteslutande. Men jag gillar det, och skulle älska om resten av mina roller inte kommer vara så glamorösa, som inte är så snygga hela tiden, som kan bli lite rufsiga i håret. Roller som både kan vara ko-mplexa och röriga precis som människor är. Jag skulle bli stolt om jag fick spela fler roller som de här.

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com