Pophjärtat

Som intervjuade av redaktör Daniel John Johnsson den 13 november 2016

Intervjun möter Gustav Afsahi från duon Pophjärtat för  ett samtal om en oväntad spelning efter Arvingarna, musikscenen i Piteå och allt om deras nya singel 'Sista Dansen'.

Hann ni fira släppet av 'Sista Dansen' något under helgen?
– Michaela firade genom att åka till en stuga i bygsiljum och jag firade med att skotta snö följt av en liten Irish Coffee. Sjukt rock 'n' roll! Men responsen har varit genomgående positiv, det är många som har sagt att det är vår bästa låt hittills. Planen är nu att spela in musikvideon till 'Sista Dansen' och vi kommer att försöka spela så mycket vi kan under hösten och våren och sedan släppa något större till sommaren. Vi har varit sugna på att göra en EP eller en skiva sen vi startade bandet.

Så det är på tiden.

Vilken dans bör man kunna innan man lyssnar?
– Vi har fått den här frågan ett par gånger förut så vi tänker att det är lika bra att vi gör en video där vi visar. Så att det blir rätt! Håll utkik på vår Facebook-sida!

Den här låten är inte lika "positivt lagd" som några av era tidigare har varit?
– I stort så är 'Sista Dansen' en tydlig produkt av våra tidigare släpp men den drar åt ett lite kallare, mer ödsligt, håll. Tanken var att hålla det minimalistiskt och låta texten och stämningen ta störst plats. Texten beskriver desperationen och känslorna som kommer när man vill vara med någon som vuxit ifrån en. Vi tänker egentligen för lite på vad vi vill förmedla och fokuserar mer på vad vi själva vill skriva om. Det känns mer naturligt att skriva om saker som man själv kan relatera till. Men vi har tre timmar video på Facebook när vi bara sitter och skriver och proddar så om man är jätteintresserad kan man ju titta där!

Vi börjar ofta med en text som Michaela har skrivit och sen jobbar vi fram och tillbaka med låten tills den känns färdig. Musiken och texten bearbetas parallellt.

Stefan Sundström som bland annat arbetat med Veronica Maggio tidigare har varit med på ett hörn?
– Vi kom i kontakt med Stefan genom BD-pop. Tanken var först och främst att Stefan skulle hjälpa oss med mix, men han tyckte om vår musik och ville engagera sig mer. Han har varit som ett filter i processen och sagt vad som funkar och vad vi borde gå tillbaka till ritbordet med.

Det skadar inte direkt att ha nån 'Maggio' relaterad med sig i popmusik på svenska ...
– Det var egentligen en slump att vi började skriva på svenska. Från början skrev vi på engelska också, men sen skrev vi 'Glas' på svenska och det var ju den låten som blev Pophjärtat. Svenska är ett svårare språk än engelska att mejsla ihop rim och flytande fraser på. Det är också väldigt lätt att det blir töntigt och det finns många fällor som man kan trilla i.

Men vi tror också att det kan beröra mer och vara lättare att relatera till om man gör det rätt. Vi gör ju energisk och lite skruvad synthpop med svenska texter om hjärta och smärta och livet.

Ni hade båda ett förflutet i musiken innan det blev ett 'big bang' och Pophjärtat blev till. Det vore intressant att få höra lite om hur den resan såg ut. Hur korsades era vägar?
– Vi träffades först på Framnäs Folkhögskola för snart tio år sedan. Där spelade vi tillsammans nästan varje dag och sen började vi musikhögskolan i Piteå och slutade då spela och umgås. Det var egentligen när vi båda hade slutat på högskolan som vi bestämde oss för att prova att göra musik ihop. Först försökte vi skriva mainstream-pop som andra artister kunde sjunga men det kändes svårt att hela tiden tänka på att man skrev åt någon annan. Så vi provade att släppa det tänket och skriva för oss själva istället.

Sen har vi båda hållit på mycket med att backa upp andra artister och produktioner så det kändes spänna-nde att få stå i centrum själva med vår egen musik.

Beskriv Michaela med ett ord ...

Gustav: Nojjig! Hon tycker jag är en nörd ...

Du har pitchat idéer till Beyoncé?
– Det är tyvärr inte så flashigt som det låter att pitcha låtar. Men för några år sedan jobbade jag med ett Los Angeles baserat låtskrivarteam som pitchade till en producent som heter Tony Mazerati, som jobbade med Beyoncé. Jag träffade ingen av dem men det är klart att det kändes mäktigt när L.A. killarna hörde av sig och hade fått ett möte med Mazerati.

Det verkar komma mycket musik ur just Piteå ...
– Det finns många band och musiker både på högskolan, Framnäs, och i stan. Så Piteå har potential till att bli en grym musikstad. Tyvärr så händer det lite för lite och det är svårt att locka ut folk till spelningar.  Många spelar i Luleå istället. Klimatet är lite mer välkomnande och öppnar för mindre band där.

Det finns också fler spelställen ...

Vart spelade ni tillsammans första gången?
– Vi spelade live i radio som första spelning och det var nytt för oss båda att köra elektroniskt live och att bara vara två personer på scenen. Väldigt nervöst, men det gick bra ändå, men läskigt.

Ni var sen bland annat förband åt Darin i somras?
– (Skrattar) Tanken var att vi skulle vara förband till Darin ... men dagen innan spelningen fick vi ett mejl där det stod att vi skulle spela klockan tolv på en nattklubb, efter Arvingarna! Darin spelade runt sju på kvällen och gjorde en grym show. Arvingarna var också suveräna och fick igång publiken. Men det kändes otroligt märkligt för oss att köra igång '1000 megaton' efter 'Eloise'.

Dock så var Arvingarna otroligt trevliga killar och de stannade och lyssnade på hela vår spelning.

Låter som en god kandidat till eran mest minnesvärda spelning. Eller?
– Vi gjorde ett av våra första liveframträdanden på Ebeneser tillsammans med Haartland och The Glorias och det var så grymt bra stämning. Publiken var med och några kunde till och med sjunga med i våra låtar.
Det var ett av få gig där känslan efter spelningen var hundra procent positiv.

Har ni någon gemensam drömspelning?
– Just nu vore det episkt med en festivalturné. Typ Way Out West och sånt.

Är det bättre när det är litet och intimt eller stort och skyline-igt?
– Det är två väldigt olika saker, det är svårt att välja en framför den andra. Men något vi upptäckt på våra avskalade spelningar är att texterna får en annan betoning och det känns ju så klart fräscht för oss. I fram-tiden vore det kul att kunna ta in element av det avskalade setet i det mer proddade och få det bästa av två världar. Musiken blir ju ofta lite stökigare och mer energisk live. Vi håller inte tillbaka. Vi vill att musiken ska kännas levande och live fast att den är elektroniskt.

Vi är också noga med det estetiska och gillar att klä oss i speciella scenkläder och smink ...

Hur ser det ut med spelningar i vinter?
– Den här veckan har vi spelat två 'unplugged' spelningar. En på Ebeneser i onsdags och på Stuk under fredagen. Vi spelar lite mer sällan just nu eftersom vår trummis är i USA och vi andra har haft många andra åtaganden under hösten. Men planen är att börja spela mer ofta. Vi är grymt taggade!

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com