Natalia Reyes

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 12 februari 2020

Den faktiska fortsättningen på 'Terminator' sagan. Inom kort streaming-aktuella 'Terminator: Dark Fate' är den kvinnoledda uppföljaren som ger Natalia Reyes det öde som alla trodde låg i nån annans händer.

Hur var det att vara del av den här trion med Mackenzie Davis och, då inte minst, Linda Hamilton?
– Det tror jag var den bästa delen av filmen, vi tre ihop blev en familj för vi hade så mycket tid tillsammans och vi var kanske i ett halvår mest av alla med regissören, det var mest vi som filmade varje dag och under så många timmar. Jag var euforisk redan under inspelningen och jag känner mig fortfarande så lycklig och tursam att ha fått göra det här tillsammans med dem. Mackenzie var väldigt inspirerande, men Linda är den mest kärleksfulla och empatiska och generösa kvinnan jag har haft lyckan att träffa. Det var en så fin upplevelse jag hade. Linda är en människa som när jag arbetade med henne verkligen började beundra.

Att lära känna henne och jobba med henne och bevittna hur proffsig hon är och se hur mycket hon bryr sig om varje scen hon är i ... det var fantastiskt ... hon är någon jag gillat tidigare men nu gillar ännu mer.

Vi älskar verkligen varandra, jag tror du kan se det

Jag såg dig först i den dansk-isländska filmen 'Ödemark' som kom för några år sen. Men det här är ju onekligen, kanske inte en viktigare roll, men i en mycket större film än de roller du kanske har spelat i filmer innan. Men att du var någon som skulle få en chans som denna tänkte jag redan då ...
– Tack så mycket! Jag är väldigt stolt att ha varit del av den filmen, jag tyckte verkligen om att göra den fi-lmen, och jag blir så glad att höra att du såg mig i den. Men 'Terminator' var första gången som jag var med i en film av den här storleken, som gör mig glad för jag har bara varit en del av världen av indiefilmer tidig-are och att då kunna vara del av denna enorma filmserie med all action gjorde mig så glad, men även för att jag tycker att vi gjorde en bra film och jag tror att folk verkligen har tyckt om vad vi gjorde med den.

Är du ett 'Terminator' fan?
– Åh, 'Terminator' är en del av populärkulturen som jag växte upp med, och jag tycker verkligen att James Cameron-filmerna är bra på riktigt, men jag är nog för ung ... jag var bara en liten flicka ... tyvärr för att ha kunnat bli så inspirerad av Linda Hamilton som jag kunnat bli. Men jag minns att när jag såg karaktären för första gången tänkte jag att hon var något annorlunda för en stark, självständig actionkaraktär som oc-kså var en ensamstående mamma och vacker kvinna, jag tror det hade varit väldigt inspirerande för mig att se och jag är ett fan av den anledningen och när jag ser små flickor se mig som Dani i filmen tillsammans med Sarah Connor blir jag så stolt över att få inspirera flickor som Linda Hamilton har inspirerat många före ... hon var någon jag skulle ha velat vara ... och latinska flickor och kvinnor får också inte lika många roller, så det känns kraftfull att få bryta ner stereotyper och kanske öppna upp för fler slags roller.

Det får mig att tro mer på att det är möjligt att vissa saker vi drömmer om och inte tror kan hända visst är möjliga och att fler kan inse att det inte är omöjligt utan så länge du arbetar för det kan du få det att hända.

Även om jag inte skulle få rollen, skulle det redan vara värt att jag fått chansen att kunna få den.

Och jag förväntade mig verkligen inte att få den.

Är det vad som lockade dig?
– Ja, jag menar just i den här filmen tror jag att jag tänkte att med nya karaktärer som Dani kändes det mer relevant nu än någonsin i hur den visar mångfald och hur Hollywood nu är på väg att förändras. Men även samtidigt att det skulle bli nåt bra för alla som gillade första filmerna och det är fortfarande en actionfilm men jag tror att det finns mycket sanning i de här filmerna och att de är baserade i verkligheten för i filmen pratar vi bland annat om all den artificiella intelligens och alla de maskiner som finns runt oss redan nu och i klimatförändringarna och segration lever vi i apokalyptiska tider så jag tror att det var idén om att det inte ens är sci-fi längre utan handlar om värdet av att ha mänsklig kontakt och att ta hand om varandra.

För mig var det en stor del av vad jag ville visa.

Hur gav du dig in i rollen?
– Det var massor med träning, timmar och timmar med fysisk träning, och vapenutbildning ... och det fa-nns utbildare som hjälpte oss med rörelseträning och sedan också språkträning för mig eftersom det var ett helt annat språk som jag var tvungen att lära mig. Det var en utmaning. Men det gjorde det intressant för mig och jag är glad att jag verkligen öppnade upp mig för alla delar av upplevelsen och är stolt över det. Jag inspirerades också väldigt mycket av att se på fler andra internationella actionfilmer, särskilt från Korea.
Jag hade lite tur att jag kom in ett år senare än alla andra så jag behövde inte träna lika mycket, jag hade det enklare, men jag fick jobba hårt med alla biljakter, stunts och vapen för det var lite nytt för mig.

Jag tror också det var viktigt, eftersom hon har ett enkelt liv men i slutändan måste hon bli den person som skulle kunna leda, att man ser det från första början att hon har en styrka och att hon är modig.

Latinakvinnor ser sig ofta som modiga som jobbar hårt och ger oss efter vad vi vill ha.

Och det använde jag mig av med.

Vad lockade dig inledningsvis med att bli skådespelerska?
– Jag har skådespelat ett tag, jag föddes i Kolumbia och började skådespela när jag var tio år när jag började med musikteater. När jag var sexton eller något sa de till mig att jag var tvungen att bestämma vad jag sk-ulle göra ... jag ville skådespela, men det verkade länge så omöjligt och långt bort att faktiskt bli skådespele-rska och få leva på att agera. Teatern som jag började med var något som gjorde mig riktigt glad när jag var ung, men jag tänkte inte riktigt "Hollywood" för det var bara inte nåt som jag ens trodde var möjligt.

Är det några särskilda skådespelare som du sett upp till?
– Naturligtvis är Meryl Streep tidernas bästa skådespelerska och en fantastisk kvinna jag ser upp till. Jag älskar också Jennifer Lawrence för hon är så ung men modig och bryter stereotyper i rollerna hon väljer. Men även alla kolumbianska skådespelerskor som har jobbat så hårt och öppnat upp den här vägen för mig.

Vad tycker du om att gå ut och göra provspelningar?
– Nu ser jag det lite som ett sätt att testa mig själv. I Kolumbia är jag van vid att gå på provspelningar och det är alltid samma tre skådespelerskor där och då oroade jag mig mycket mer. När jag kom till USA var ta-nken att vänja mig och jag gick verkligen på tusentals provspelningar. Det är timmar i provspelningsrum där jag träffar människor som inte riktigt ser mig, för de ser tusentals flickor varje dag, och de vill bara att jag ska läsa så de kan gå vidare till nästa. Så det har fått mig att tro på det mer som en lärande resa.

Hur var det att jobba ihop med Arnold Schwarzenegger?
– Jag och han pratade faktiskt mycket om klimatförändringar och världen. Han bryr sig om miljön, vilket jag också gör, så det var vad vi pratade mest om. Jag tror att han är 72 år gammal nu och han har mycket bakom sig, jag tror att han bara njuter av livet nu och gör vad han vill, men han älskar politik, han är en cool snubbe men jag respekterar verkligen mest hur han bryr sig om världen och agerar med sitt budskap.

Filmen släpps på Blu-Ray och digitalt nu den 17:e. Så en viss tid har ju gått sedan premiären. Men i filmen ersätter du, spoiler, väldigt snabbt John Connor som vårt hopp för framtiden, något som ver-kligen har delat upp filmtittarna i två olika läger, vad tänkte du själv när du fick veta om Danis roll?
– Det var en överraskning och det var chockerande. Framförallt för att jag inte hade förväntat mig att Da-ni skulle vara så viktig innan jag hade läst manuset. Vanligtvis får jag spela en prostituerad, en invandrare som flyr över gränsen eller någon som är inblandad i nån drogfamilj, det var en överraskning för hon är in-te den latina vi vanligtvis är vana vid att se i film ... och för mig var det faktiskt en större överraskning.

Du har just en drogkartellfilm framför dig, ännu en roll i en indiefilm, men nu i alla fall en huvudroll. Är det någon mer regissör du kanske skulle vilja jobba med nu när en och annan dörr har öppnats?
– Jag älskar att spela in hemma och egentligen är det något jag vill göra mer, men det är så svårt att göra där för vi har inte en så stor filmindustri ... kanske filmskapare som Alfonso Cuarón eller Alejandro Inárritu ... men framförallt vill jag mest engagera mig i filmer som ligger utanför ramen för vad vi oftast får göra och får gå ut och se. Jag vill inte vara begränsad till bara en slags roll utan jag vill bara kunna göra det här utan att känna av alla begränsningar och visa olika slags karaktärer som inte är en stereotyp eller blir kliché.

Skulle du vilja spela Dani igen?
– Nej, eller ja, jag vet inte varför det skulle hända. Det är i alla fall inte upp till mig! Men så länge en idé är bra och historien relevant nog och har nåt att säga kanske jag kan tänka mig det. Så länge som samma män-niskor är med igen är jag med. Jag älskar de människorna så om så skulle jag naturligtvis också vilja igen.

Med Dani är familjen alltid det viktiga och hon har ett stort hjärta och kanske finns det mer att säga.

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com