Martin Rubashov

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 24 oktober 2016

På Fredag släpps nya EP-skivan. Intervjun möter Martin Rubashov i ett samtal om att tolka tre olika kvinnliga artister, skogens betydelse och innebörden av den blå fågeln.

På fredag är det dags. Hur går dina tankar så här inför släppet av låtarna?
– Det känns kanon! Det är alltid roligt att släppa nytt och jag hoppas att folk kommer gilla låtarna. Det är Björks 'Play Dead', Tori Amos 'Precious Things' och Pinks 'Funhouse'. Jag är ett stort fan av just Tori Amos och Björk tycker jag är en spännande artist. Björk gör lite som hon vill med sin musik och sina framträda-nden och det gillar jag. Play Dead som förstasingel har funkat bra. Många tycker att det är en bra låt i sitt original och att min tolking blev bra. Det finns en bra nerv i den.

Pink har jag inte lyssnat på så mycket, men jag fastnade för låten 'Funhouse' när jag hörde den.

Man nämner kanske inte Björk, Tori Amos och Pink i samma mening annars. Var just den kontra-sten något som gjorde att du ville göra det här urvalet?
– Ja, lite så faktiskt. Att jag skulle göra en Pink låt är för mig något väldigt annorlunda, men jag kände att jag ville testa nåt nytt. Nått jag aldrig gjort innan. Kontraster är alltid viktigt i mitt skrivande. Så även i mitt tolkande. Jag ville göra dom helt akustiska och på ett annat sätt. Så denna gång var det mest akustisk gitarr och gamla analoga synthar som användes. Jag har även använt mig av min Saz.

Men jag ville att det skulle vara ganska naket.

Var det någon artist som inte "made the cut"?
– Nä, faktiskt inte. Jag har gjort en del covers genom åren och även bland manliga artister så som Jeff Buck-ley. Men nu handlade det om kvinnliga artister. Nu har jag visserligen också gjort en cover på Lana Del Rey men jag struntade i att ta med den ...

Jag gillar nog Tori Amos-tolkningen bäst av dessa tre ...
– Jag gillar också 'Precious Things' bäst av de låtarna!

Blir det någon releasespelning i samband med EP- släppet?
– Jag fick barn rätt nyligen och har pusslat ihop familjelivet med studion och har väl knappt haft så mycket tid över till att spela så mycket, Jag har inget inplanerat just nu men jag kommer ta tag i det snarast. Jag håller även på att spela in nytt material och har lite fokus på det.

Jag är snart klar med nytt material. Det är några låtar kvar och sen är det klart. Det kommer bli kanon!

Hur är chanserna för mer låtar på svenska?
– Det är inte helt otroligt. Jag har haft planer på det lite granna men nästa skiva kommer dock bli på eng-elska. Svenska är häftigt och rätt så svårt. Jag väljer oftast engelska då jag tycker att det är lättare att gömma sig bakom det och det är lättare, för mig, att bygga bilder i skallen med det språket. Det är ibland svårare att skriva på svenska ... det är svårt att få det snyggt, men det kan även vara väldigt vackert.

Var hittar du inspiration?
– I skogen. Skogen tar mig hem på nått sätt. Jag har en stuga i Hälsingland där jag skriver mycket. Skogen har blivit mer och mer viktig för mig och då speciellt när det kommer till min musik. Musiken betyder allt för mig idag. Jag har alltid musik med mig och att skriva musik är ju ett uttryckssätt som nog är som ett måste för mig. Musik kan ta en till platser och får jag inte spela gitarr på några dagar så blir jag låg.

Min bror Jon spelade gitarr och hade ett band när jag var liten. Det stod alltid en gitarr hemma och en dag plockade jag upp den. Det var som en ny värld. Så oerhört häftigt hur det fungerar med att kunna skapa musik! Sen när jag gick i sjunde klass så drog jag och några vänner ihop ett band ...

Sen har det liksom aldrig slutat.

Måste passa på att fråga om den blå fågeln som pryder dina skivomslag ...
– Om du drömmer om att du ser en blå fågel så kan det betyda att något är avslutat. Kan vara både dåligt och något bra. Jag har använt den som en sorts stämpel på att nu är låten eller plattan klar.

Jag gillar den. Den syns!

Finns det också nån story bakom namnet Rubashov. För visst är det inte ditt egentliga namn?
– Nej, när jag skulle släppa min första platta 'The Watcher Of The Skies' så funderade jag vad jag skulle kalla det då jag inte ville ha mitt egna namn. Jag hade pratat med en del artister om det, om att just kunna ha sitt egna namn privat, och för flera år sedan så läste jag boken 'Dokument rörande spelaren Rubashov' av Carl-Johan Vallgren. En rätt intressant historia om just Rubashov och då tänkte jag att nån gång ska jag använda mig av namnet Rubashov.

När omslaget var klart till första skivan så testa vi att skriva dit det. Och det funkade. Sen att folk är rädda för Ryssland idag med allt som händer så kanske det inte var så smart drag. Men va fan!

Varför tackade du egentligen nej till att bli en fast bandmedlem i Mustasch?
– Ralf i Mustasch ringde mig och undrade om jag kunde hoppa med i bandet under några spelningar, det var kanonkul och vi lirade i USA, Tyskland och Sverige. Jag fick då även frågan om jag ville vara med i bandet men jag kände att jag ville göra min grej ... bossa lite över mitt egna ett tag och så fick det bli. 

Jag skulle vilja spela live med österländska musiker. Det vore så jäkla skoj! Jag gillar verkligen österländska toner och att få spela live med musiker som verkligen kan hantera sådana instrument vore magiskt. Jag skulle även vilja göra en spelning i skogen.

Vem är du på scen?
– Svår fråga. Jag är väl musikern Martin på scen.  Jag vill skapa dynamik live. Antingen om jag lirar ensam eller med komp. Live är jäkligt kul och jag tycker att låtarna får sitt egna liv där. Jag spelade på O-baren i Stockholm för ett tag sedan och det var riktigt kul.

Även spelningen på Where's The Music-festivalen i Norrköping var riktigt bra ...

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com