Marlene Oak

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 7 december 2018

Det finns en tidlös charm i hennes röst. En rispig och vilsam värme, som man anar att det finns ett rikt liv bakom. Det är en röst som får en att vilja lyssna på vad idag låtaktuella Marlene Oak har att säga.

Först och kanske även mest av allt. Du kan spela banjo?
– (Skrattar) Jag har inte gjort det på länge och skulle inte påstå att det är mitt huvudinstrument. Jag skaff-ade mig en banjo för att jag kollade på den 'Den sista färden' som är en hemsk ångestfylld film, men banjo-duellen i den inspirerade mig. Jag skaffade en mandolin också, då jag var inne i någon folk, country, delta och bluesperiod och ville bli bra på allt. Men insåg efter en kort stund att man behöver ta en sak i taget.

Jag tror dessutom att min familj tröttnade på att höra mig spela: "Oh Susanna, oh don't you cry for me, for I come from Alabama with my banjo on my knee" om och om igen.

En dag ska jag försöka lägga tiotusen timmar på att bara spela banjo!

Du upptäcktes vid en tunnelbanestation här i Stockholm?
– Jag och min kompis sjöng tillsammans och så kom en person, som nu är en god vän, fram och frågade om jag hade något inspelat, det hade jag så jag mailade över några demos.

Låtarna var inte speciellt bra, så det är kul att hon kunde bortse från det och ändå ville boka in ett möte! 

Ingen banjo med dig då?
– Tråkigt nog spelade jag aldrig gatumusik med min banjo, det var endast gitarren och mandolinen. Banjon hade jag inget case till så jag vågade inte bära runt på den. 

Bara baserat på musiken du själv gör låter du inte som en tjej som har något emot att lyssna på så ka-llade "gubbiga artister" av slaget Neil Young, John Lee Hooker, Bob Dylan och Jeff Buckley. Är det så? Du skulle inte dra dig från att själv innerligt och darrande sjunga 'Hallelujah' på scen? 
- Jag skulle inte ställa mig och sjunga 'Hallelujah' på scen ... Leonard Cohen har skrivit låten men det är Jeff Buckleys version som är ihågkommen och ingen sjunger den som han gör. Trots att det finns hundratals co-vers på denna låt. För mig räcker det med att bara lyssna på Jeff när han sjunger den.

Men du gillar det skråt?
– Det har bara blivit så, jag dras till musik som känns äkta och folk- och bluesmusik är väldigt uttrycksfullt och berättande. Jag har alltid varit omgiven av musik, min farfar var väldigt musikalisk så mitt intresse för musik väcktes ganska tidigt. Det var lite senare som jag började inspireras av folk- och bluesmusiken,  när jag var runt tretton så började jag lyssna på musiker som Neil Young, Joan Baez, Johnny Cash, Karen Dalton, Donovan, Muddy Waters, med flera.

Sedan dess har jag bara fortsatt gräva djupare i den musiken mer och mer. 

Minns du den första låten du skrev?
- Ja, det var en simpel countrylåt inspirerad av Johnny Cash och June Carter. 

Vilken är din mest oväntade influens? 
– Jag lyssnar på allt som låter bra och tilltalar mig, så jag har inte riktigt någon oväntad influens. Om jag skriver tio låtar, blir oftast bara en bra. Jag skriver tills jag har fått en låt som jag känner starkt för, så mitt mål är att aldrig stanna upp. Jag skriver om allt möjligt, egna upplevelser, människor, platser, omgivning-en, det jag känner i stunden. Jag vill ge tillbaka det musiken har gett mig.

Jag har insett mer och mer hur mycket det betyder för mig, för mig är det heligt och utan det hade jag inte funnit någon stimulans. Jag är ganska rastlös av mig, så musiken är det bästa som har hänt mig. 

Din låt 'Slip Away' fångade den viktlösa känslan av att ha börja tröttna på vardagen, med alla dess måsten, och att frigöra sig från alla de rutinerna. Om vi applicerar det på musiken, när kände du en sån frihet senast i skapandet. Att du kunde frigöra dig själv från det inrutade mönstret? 
– Jag känner en stor frihet när jag skriver låtar, när jag är så nära känslan som möjligt är det då jag känner mig hemma. Det är mitt sätt att ventilera tankar och känslor, och få perspektiv på saker. 

När är du som mest och minst kreativ? 
- Jag försöker alltid omges av sånt som inspirerar mig, människor, perspektiv och allt omkring. Det finns alltid något att skriva om, det gäller bara att hitta det som känns äkta. Jag vet inte inte när jag är som min-st kreativ, men vissa dagar är sämre än andra och man har inte alltid ett flöde.

Jag tror det bara handlar om att skriva så mycket man kan tills man får en låt som känns helt hundra.

Är både 'Slip Away' och dagens 'In The Evening' del av EP:n som ska komma nästa år?
– 'Slip Away' släpptes som en singel och kommer inte att komma med på EP:n. EP:n heter 'Silver Moon', där låten med samma namn kommer vara en av de fem låtarna. Jag ville komma åt en tidlös känsla och det är ganska blandade låtar ... en mix av rock, ballader och folkblues ... och lyssnaren får tolka låtarna hur de vill.

Jag vill att de ska kunna ta del av det på sitt vis. Jag tycker det är jobbigt att prata om vissa saker, därför skriver jag låtar istället, så det är upp till lyssnaren vad låtarna handlar om.

De kan hämta vad de vill ur dem ...

Finns det aning än om när den ska komma ut?
– Någon gång i januari släpps EP:n!

Kan vi, inte minst sett till att 'In The Evening' är det, vänta oss en live-inspelad skiva?
– Det är inspelat live, men vi har också gjort pålägg för att få mer frihet till att utveckla låtarna.

Är dina live-inspelningar, även förra EP:n 'Head Held High' var ju som så, kanske ett tecken på att du föredrar att spela live framför att göra lite mer strukturerade studiosessioner?
- Jag gillar att spela live, för då kommer jag närmare de känslor som jag hade när jag väl skrev låten. Jag tr-ivs på scen när jag kommer i kontakt med publiken och om de personerna kan ta del av låtarna, det är en väldigt speciell stund och något som jag värderar högt. Men jag är inte så mycket för att prata ...

Men det är inte därför jag gör musik. 

'Slip Away' releasefirades på Twang så jag gissar att det kanske inte blir något lika stort nu när 'In The Evening' släpps idag. Att du kanske sparar på krafterna till EP-släppet i januari istället?
- Det blir nog något när EP:n släpps! Varför jag ville ha en releasespelning när 'Slip Away' kom ut var för att jag inte hade släppt musik på länge, så det var en speciell kväll för mig. 

Kommer du ta med dig banjon då kanske?
– Det är inte något jag har planerat, men vi får se. Jag kanske kan köra banjoduellen! 

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson
Fotograf: Adrian Pehrson

danieljohn@intervjun.com