Lionman

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 18 december 2018

I våras debuterade Cedrik "Lionman" Hammar med sin första singel. Ett debutår som nu krönts av den filmiska 'In My Letter'. En jullåt som för tankarna till Hans Zimmers bästa stunder av melankoliskt mys.

Du har ju helt klart närvaron och värmen i rösten som krävs för en riktigt bra jullåt. Men en jullåt så här pass nära debuten i våras känns ändå lite tidigt. Kändes det givet för dig att vara med på det här?
– Tack! Nä, egentligen inte. För mig har jullåtar nästan varit en form av krystad glädje så det har varit väldigt långt från mina tankar. Men jag tänkte att om jag skulle göra en så ska den göras på mitt sätt.

Men för mig är det också mer en vinterlåt än en jullåt.

Gillar du julmusik själv?
– Jag gillar vissa jullåtar, mest de som inte är så klyschiga. Favoriten just nu är 'Maybe this christmas', det har den nog varit hela livet egentligen. 'Maybe this christmas' ligger nära till hjärtat. Men det jag nu släp-per och har skrivit om handlar om situationer i mitt liv, saker jag själv reflekterar över. För att kunna berätta det måste jag ju leva lite och det tar tid att hitta sig själv både själsligt och musikaliskt.

En bra jullåt får inte sakna hjärta. Så länge det finns så är jag nöjd.

Jag är ju varse om att du har körat bakom Niello innan. Vilket tillsammans med din soulskarpa röst ändå fått mig att leka med tanken på att du skulle ha något av en julomfamnande gospelbakgrund?
– Det har varit mycket jullåtar och glädje. När jag var liten brukade vi ha luciakonsert i Globen varje år. Jag har både klassisk körsång från Adolf Fredriks musikklasser, så som gospel, soul, jazz och pop, från min tid på gymnasiet och även därefter. Men senaste kören jag gick med i är också en gospelkör.

Den heter GetUp Soul Choir.

Vad handlar din låt om?
– Jag kollade tillbaka på ett av mina starkaste vinterminnen då jag och min far hade som tradition att åka skridskor på Mälaren, och använde längtan efter snö som kontenta men också som metafor för bättre tider.
Ända sedan barnsben har jag alltid önskat mig en riktig vinter. En sån där vinter när det är minusgrader minst två veckor innan snön faller, att isen på Mälaren fryser på så man kan ta på sig skridskorna, eller åka längdskidor i skogen med en termos varm choklad. Det finns något magiskt i udden med det och jag saknar den magin. Jag skrev den tillsammans med David Bekic och Gabriel Lundh. Gabriel och jag har skrivit inn-an men ingen av oss tre har någonsin skrivit en jullåt innan. Men det gick ju bra ändå! (skrattar)

Gabriel har ett underbart öra och en härlig lekfullhet, precis som David har.

Vi alla satt tillsammans under hela processen för att komma fram till alla idéer som nu finns i låten. Man skulle kunna säga att vi alla, i just den här sessionen, var co-writers och co-producers.

Du har ju hunnit med en del samarbeten det här året. Innan denna låten gjordes 'Don't You Dare' med Ellen Stokstad och David Husberg. 'Are You Mine' skrevs av Jonathan Lavotta och Teodor Wolgers och 'Immortal' producerades av RMK & Toppens Rickard de Bruin. Vad vill du hitta i samarbeten?
– Viktigaste är en ömsesidig respekt i rummet, både från mig likaså från producenterna. Jag vill känna mig bekväm såsom jag vill att de ska vara bekväma med mig. Så länge som det inte finns en attityd som säger "det här går inte" så blir allting istället till möjligheter. Ett öppet sinne!

Respekt för varandra stärker alltid det musikaliska planet.

Musikaliskt tänker jag direkt på 'The Holiday' och Hans Zimmers nästan konstanta orkestrala ljud-bild som vilar över hela den filmen. Det melankoliska myset. Det är lite filmmusik över denna låten?
– Jag tror att nästan allt jag har gjort omedvetet har fått en filmisk prägel. Eftersom för mig är det lika viktigt att musiken gestaltar samma känsla som texten, om inte ännu mer.

Om du och din far hade traditionen att åka skridskor på Mälaren. Hur relaterar du å andra sidan till din mammas håll som kommer från Elfenbenskusten? Har du varit och firat några jular där?
– Jag har varit där ganska mycket men alltid firat jul i Sverige. Men "Lionman" ... just djuret lejon kommer lite från barndomen. När jag kände mig svag så försökte jag förlita mig på att det någonstans inom mig fanns en styrka. "I varje litet lamm finns ett lejon". Lionman är som ett alter ego.

Eller en form av självbild som stark rent känslomässigt.

Hur många julaftnar har det tagit för att få till din ståtliga frisyr?
– It's all natural.

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com