Elin Krän

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 21 april 2017

Intervjun möter Elin Krän i ett samtal om hur man kan singeldebutera en andra gång, sin feministiska soul-klubb i Göteborg och den stundande releasefesten i början på maj.

'Strange Flowers' omnämns som din solodebut men visst släpptes en annan singel för några år sen?
– Jo, det stämmer. Men det blev aldrig riktigt nån uppföljare då, jag satsade på band istället, men så kom vi igång i vår igen och det känns jättekul! Jag satt framför pianot som vanligt och kom på en slinga och några ackord som jag gillade, sen satte jag mig ner och tänkte på vad jag ville skriva om just nu ...

Och då kändes det angeläget.

Precis som på den föregående singeln har du samarbetat med Vanessa Liftig?
– Ja, vi har börjat jobba ihop igen, vi gjorde även 'Truth Worth a Fight'. Det är grymt. Vi förstår varandra och kommunikationen går lätt, med referenser och så. Vi brukar tycka ungefär lika också.

Vi spelar in i hennes studio i Göteborg.

Robin Lynch var också med på ett hörn?
– Den är mixad och mastrad av Robin. Vi hade gemensamma vänner så hörde han Truth Worth a Fight och gillade den. Jag kom till hans studio och vi började snacka, och på den vägen var det.

Har jag fått höra rätt att singeln kommer följas upp av en EP senare i höst?
– Det stämmer! Vill inte avslöja för mycket men en del av musiken är redan klar och det blir samma samarbetspartners som nu i alla fall. En remix av låten kommer till EP:n också kan jag avslöja.

Jag intervjuade Marcus Bohm från ditt band Cannabis Lollipop förra hösten och han nämnde då att ni kommer åka ut och turnera nu till våren. Är det fortfarande aktuellt?
– Vi har legat lite på is på grund av medlemsbyten och soloprojekt. Men några spelningar blir det ...

Hur är din egen musik annorlunda från den ni gör i bandet?
– Rent musikaliskt är det mer enhetligt. Cleant. Men de är också mer drömskt och episkt. Melodierna får en större plats. I banden jag skriver till så är alla bandmedlemmarna med i processen, antingen som låt-skrivare, arrangör eller producent. Därför blir det en mix av vad vi alla gillar och det är det vi tycker är spännande. Men jag kände att jag ville göra nåt som är hundra procent jag, så i Elin K har jag skrivit allt.

Allt material och jag är med i hela processen från arrangemang, produktion till mix och master.

Jag vill ha full koll helt enkelt.

Kommer det sig ändå naturligt för dig när du varit tillsammans med andra så länge innan?
– Man vill gärna fråga vänner vad de tycker ... men det är också lite av idén att hålla mig till nåt som är hundra procent jag. Det kan va svårt att lita på sig själv ibland. Fördelen är att det är kul att jobba mer med hela processen. Från låtidé till färdigt material! Man får göra precis som man vill.

Vad blir du inspirerad av i låtskrivandet?
– Jag brukar hämta inspiration i naturen och promenader vid havet. Särskilt runt Röda sten i Göteborg. Eller bara sitta vid pianot med ett glas rödvin och rökelse och filosofera, så brukar det komma ...

Vad handlar låten om?
– Det handlar om att växa upp i ett litet samhälle och att alla måste följa tydliga ramar för att inte sticka ut. Och hur det ibland kan ta död på glöden hos oliktänkande. Men om de kan stå ut med skiten så är det ändå de som vunnit till slut. Vi har också spelat in en video till låten, den redigeras as we speak, och kommer ett par veckor efter singelreleasen.

Vilka är dina musikaliska influenser och förebilder?
– Jag är egentligen väldigt bred i mitt lyssnande. Lyssnar mycket på filmmusik som Badalamenti, Twin Peaks och Yann Tiersen. 'ven Lana Del Ray, Björk och Seinabo Sey är stora inspirationskällor. Och de gamla husgudarna Amy Winehouse och Erykah Badu. Jag växte upp med musik eftersom min pappa är musiker och musiklärare. Jag började spela fiol när jag var sex år och när jag gick över till sången i tjugoårs åldern testade jag mig fram genom i princip alla genrer (skrattar)

Jag tycker egentligen inte man ska behöva välja. Man gör den musiken man känner för att göra helt enkelt.

Hur var den första spelningen du gjorde?
– Oj, jag kommer faktiskt inte ihåg ...

Vilken kommer du ihåg som mest då?
– Kanske när jag hade release med mitt första band som jag skrev musiken till. Det var en grym känsla. Eller i London när Cannabis Lollipop spelade på samma ställe där Amy Winehouse en gång spelat.

Hon var fantastisk!

Du driver också en feministisk soulklubb i Göteborg?
– Jag och Ylva Myrman startade den för ett par år sedan och höll hus på bland annat Pustervik och Ocea-nen. Vi har gjort en hel del samarbeten med andra arrangörer med målet att förbättra förutsättningen för kvinnliga musiker i området. Det är ju fortfarande skämmigt ojämlikt på musikscenen. Nu har vi haft lite paus men har planer för en ny omgång snart!

Hur kommer du fira din andra singeldebut?
– Det blir releasefest på grymma 'Station 16' i Göteborg den 6 maj! Vi kommer förhandsvisa musikvideon, två av Göteborgs finaste dj:s spelar och så bjuder vi på en kort live-akt med bland annat nysläppta singeln, så klart. I sommar kommer vi spela på ett par festivaler och sen blir det nytt släpp med EP:n på Bengans i höst och en efterföljande Östeuropaturné.

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com