Charlie Lou

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 16 februari 2018

Det var ett tag sen vi fick något från Charlie Lou. Men med ett nytt team bakom sig så kommer han nu med nya låtar. Första singeln ut handlar dels om tillkortakommanden, men är mest något att dansa till.

'Inga Snygga Muskler' följer upp en får väl sägas omskriven debutsingel från 2014 ...
– När jag släppte min debutsingel var det en rätt spontan grej. Allting gick skitfort, från att precis ha flyttat till Stockholm och börjat en utbildning, till att signa med ett bolag. I och med det hade jag en tanke om att jag hade idéer och låtar till nya släpp men insåg rätt snabbt att jag inte ville göra något förhastat. Låtarna var inte mer än okej och det var alldeles för mycket fragment.

I och med det föll allt lite mellan stolarna. Men det var då.

Vad handlar nya låten om?
– Den handlar om att hålla ihop, trotsa allt det där som kan komma i vägen och att trots ens tillkortakomm-anden acceptera varandra för vilka en är, typ. Till en början kom den ur en text om att inte vara lika bra på saker som sin kärleks ex.

Typ: ”Kan inget om vin”, ”kysser inte lika bra”, ”har inga snygga muskler” och så vidare.

Har den här låten funnits med dig ett tag?
– Själva låten har nog funnits till i två år ungefär och har snarare agerat någon slags brygga mellan gamla låtar och nya. Musikskapandet har funnits där hela tiden ... bara i olika tempon olika perioder.

Var står du idag i jämförelse med för fyra år sedan?
– Jag är precis samma person nu som då. Nej, jag har fått betydligt mer erfarenheter nu, har gjort mer, flyttat enormt många gånger mer, köpt och skrotat bil, jobbat med skitjobb, spelat mer och allt därtill.

Är det så att låtar inspireras av allt sånt där?
– I musik händer det pretentiöst nog sällan längre att jag blir inspirerad. Det är i så fall när det är något jag inte förstår hur en artist eller grupp har gått tillväga för att göra typ coola effekter eller ljud i låtar eller känslan av tre låtar i en låt. Eller för den delen när något är så enkelt att det känns lite barnsligt. En låt med en baskagge, sång och ett piano hela låten. Sånt är inspirerande.

Sen blir jag sjukt inspirerad av fåglar ... vet inte varför men det är nånting med hur de rör sig.

I vilken ände börjar du med en ny låt?
– Dumt nog börjar jag sällan med text eller melodi utan snarare produktionen. Eller dumt och dumt, det är ju ett sätt att arbeta som många gör, men jag har noterat hos mig själv att det kanske inte är det bästa sättet för mig. Gamla vanor är dock svåra att bryta.

Så jag brukar skapa ganska färdiga bakgrunder och typ refränger innan resten faller på plats. Refrängen är jävligt viktig för att det ska vara nåt jag tycker är kul att jobba vidare med.

Isak Friberg som vi känner till från LLOJD bland annat har varit med på ett hörn nu?
– Vi fick kontakt via en gemensam vän som tyckte jag skulle träffa honom för att skriva lite. Egentligen bestod det mötet mest av att dricka öl och snacka om saker, både musik men också typ förväntningar på livet, samhället och så vidare. Efter det mailade jag lite demos till honom där den här ”exet gör saker bättre”-låten var en av dem. Ganska kort därpå kom en text utifrån de fraserna. I själva produktions-processen tog jag sedan hjälp av mina bröder som också är musiker.

Allt som spelas och sjungs är antingen dem eller jag. Själva huvudproduktionen står Alexander Markman tillsammans med mig för.

Är Mauro Scocco och Jocke Berg så stora influenser som de påståtts vara för dig?
– Till viss del. Både Mauro Scocco och Jocke Berg är ju fenomenala låtskrivare och jag gillar båda väldigt mycket men det är nog mer en känsla hos de som influerat mig. Naivt vemod på något vis. Jag vet egentli-gen inte vad jag influeras av. Jag lyssnar mest på podcast och har gjort så de senaste åtta åren. Men ibland dyker det upp musik jag bara måste lyssna på ... det är ju svårt att undgå när något nytt med till exempel Linnea Henriksson, Niki and The Dove, Jonathan Johansson och så vidare dyker upp.

Klyschigt nog ... då går jag in i en sån bubbla i några veckor och sen tillbaks till podcasts.

Hann du med många spelningar 2014?
– Det blev en del ändå. Mycket klubbspelningar runt om i Stockholm. Det mest minnesvärda var förmod-ligen när jag spelade på Satin i min hemstad Örebro, då jag var förband till The Royal Concept. Inte bara för att det var en kul spelning, utan också för en lustig kommentar jag fick av en bekant efter spelningen: ”Under öppningslåten tänkte jag att bättre än den här låten blir det inte, men det blev det”.

Hade svårt att avgöra om det var en komplimang eller förolämpning.

Blir det fler nu?
– Det hoppas jag. Mitt band är i alla fall redo för det. Jag gillar idén om att stå på scen men jag trivs nog inte hundra procent som frontfigur än. Jag spelar utöver detta i mycket konstellationer där jag agerar bakgru-ndsperson i form av musiker och där finns en helt annan trygghet. Mycket nog på grund av möjligheten att kunna gömma sig bakom ett instrument.

Men samtidigt är det en sån jävla adrenalinkick att stå fram på scen. Jag måste lära mig dansa lite bättre bara, typ synka överkropp och underkropp ...

Det blir inte bara en singel denna gång utan en hel EP-skiva finns planerad lite längre fram?
– Ja, precis. För tillfället kan jag inte säga så mycket mer än att det kommer bli dans, sax och kanske lite disco. Keine Ahnung. Det kommer låta mer 'Inga snygga muskler' än 'Ropar över taken' i alla fall. Den kom-mer inte ha ett tema som ett koncept-album, men på något sätt kommer väl en kunna knyta ihop låtarna med varandra. Vissa låtar är i produktion och inspelnings-stadiet och andra i låtskrivandet fortfarande.

Hur nära är vi släppdagen?
– Oklart för tillfället.

Några avslutande ord innan läsarna i alla fall tar sig an den här första singeln från skivan?
– Det är ju nu en vill säga något viktigt och lite slagkraftigt. Men typ, hoppas ni gillar låten?

Fan vad banalt det blev.

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com