Amanda Crew

Som intervjuad av redaktör Daniel John Johnsson den 19 mars 2020

Innan 'Silicon Valley' hann nå sitt slut efter sex säsonger hittade Amanda Crew, i säsongsuppehållen, tillbaka till sin första kärlek. 'Freaks' är sci-fi filmen som kan ha lockat henne till större filmroller igen.

En ung tjej som hållits isolerad av sin överbeskyddande far upptäcker att helt ny värld väntar utan-för dörren. Det här är ju en film som är svår att prata om, med risken att säga för mycket, och kanske ta iväg nått från tittaren. Det är kanske ingen film man borde läsa intervjuer om innan man ser den?
– Nej, men visst blir filmen så kraftfull nu fastän det är ett äventyr, den politiska kommentaren som känns väldigt nära det som händer i världen just nu fast vi spelade in den för några år sen känns mycket närmre på något sätt. Även tror jag för att man inte får den upptryckt i ansiktet utan vi får den förmedlad genom den här historien om en familj vi känner igen. Det tror jag är riktigt unikt med den här filmen, att även om den är baserad i den här alternativa världen och har alla de elementen så är den väldigt förankrad i att vara en familjehistoria och den går in på kärlek och försoning. Att det är inte bara rök och speglar med spännin-g, äventyr och intensitet, även om man får det med, utan att samtidigt få känna sig nära karaktärerna.

Allt av det känns väldigt baserat i verkligheten och vad vi upplever nu, trots att det är en overklig värld.

Men det kanske är allt vi ska säga?

Det tycker jag. Var filmen lika intensiv att göra som den är för oss att se på?
– Det var verkligen indie-filmskapande på alla sätt man kan se det på där alla sitter i "skyttegraven" tillsam-mans och alla gör sitt allra bästa för att göra en så bra film som möjligt tillsammans. Det var absolut en väl-digt rolig och familjevänlig inspelning men samtidigt kände jag verkligen att alla ända ner till elektrikerna gav allt de hade, vilket faktiskt inte alltid händer på alla inspelningar ... som ibland känns mer som "ett job-b" att gå till. Vi hade nästan alltid bara två-tre tagningar innan vi var tvungna att släppa det och gå vidare hur det än hade blivit, men jag tror att miljön för alla som var med gjorde att alla ville göra sitt bästa.

Hur länge spelade ni in filmen?
– Vi var på plats ett par veckor, inspelningen av såna här filmer varar inte så länge, stora filmer är tre-sex månader men indiefilmer är oftast en månads hårt jobb. Men det var så, så kul och det är den roliga utman-ingen med oberoende filmskapande! Energin på inspelningen var väldigt passionerad och det var bara rik-tigt roligt att få vara runt den energin en tid, inte minst för att jag inte varit runt den på ett längre tag.

Det är alltid kul när man väl håller på, men oftast krävs det mycket mer arbete för att komma fram dit.

Hur var det att ta regi av inte bara en, utan två regissörer?
– Jag trodde kanske att en person skulle utmärka sig på ett sätt och den andra på ett annat och att jag skulle behöva gå till en av personerna för att få svar på olika frågor men så var det inte alls. De var båda fantast-iska och de hade en så sammanhängande vision för den här filmen för de hade redan jobbat så hårt ihop för att kunna göra den här filmen. Så de var på samma sida av all, ibland med två medregissörer vill jag inbilla mig att en är mer välbevandrad i den teknisksa aspekten och den andra regissören kanske är bättre på att jobba med skådespelare eller det emotionella men Zack och Adam var båda så på samma sida, man kunde ställa dem samma fråga och de hade alltid samma svar, så det var förstås förtroendeingivande att veta att de verkligen visste de vad de ville och man kunde känna vilken kärlek de kände för det var deras bebis.

Det var filmen de båda hade velat göra väldigt länge. Detta var det första projektet jag jobbade med ihop med två medregissörer, och jag var väldigt nyfiken på att se hur det skulle vara att bli regissead av två re-gissörer och jag har gjort det igen sen dess i 'Silicon Valley' 'även om det då var mycket kortare.

Men det har inte varit några problem (skrattar)

Du har kanske, kan jag ana, vant dig att kunna närma dig en roll annorlunda nu, efter sex säsonger av 'Silicon Valley' där du hade flera år att göra rollen. Den tiden fanns inte här, så vad föredrar du?
– Jag gillar att göra film för det blir mer omedelbart att bara komma in och göra det. Det kan kännas mer nervöst under tiden som leder fram till en filminspelning där jag bara önskar att jag gradvis fick sjunka ner i rollen under en lång tid för det är alltid oförutsägbart, men när jag väl gör det känns det mycket bättre.

Så hur började du först skådespela?
– Jag hade alltid varit intresserad av det och att uppträda, jag dansade som barn, och det var min mamma som hur mycket jag gillade det. Men hon ville aldrig att jag skulle jobba som det och få en agent utan det var inte förrän jag var lite äldre och hon var säker på att det var vad jag ville göra som jag fick göra det. Men hon såg hela tiden till att hitta skolkurser och konstiga teaterklasser till mig, för hon fortsatte se hur mycket jag älskade det och jag hade sen tur som gick på ett gymnasie som hade ett filmprogram, vilket var sällsynt då. Min lärarinna där såg att jag verkligen ville det här och när jag var femton fick jag en agent.

Min mamma var aldrig en scenmamma och även första året bokade vi ingenting, inte ens en reklam.

Men efter ett år av att känna på det började vi ta det lite mer seriöst, vi sa att nu gör vi det!

Tycker du om att göra auditions?
– Först tänkte jag att jag kan provspela för allting, om jag inte skulle få rollen skulle det bara innebära att jag inte skulle få rollen, men jag ville ändå gå in och prova. Det blev istället så att jag stod helt förlamad av rädsla inför provspelningar. Jag blev överväldigad och slutade göra det, jag började tacka nej till auditions av rädsla, av att jag skulle misslyckas och inte kunna leverera den kvalitet de i rummet förväntade sig. Det blev en ny känsla för mig och jag blev tvungen att börja om igen för till slut var det ingen som ringde.

Jag fick då provspela för saker jag inte hade behövt provspela för tidigare. Det tog på mitt självförtroende men jag kämpade mig tillbaka igen och fick självförtroende men även en ny uppskattning för den delen.

Vad lockade dig ursprungligen till den här rollen?
– Nästan lite av allt det här, att jobba på en film med två medregissörer och alla de olika elementen i filmen, men jag hade även blivit lite frustrerad över de vanliga roller jag fick spela i film och det är de slags roller som oftast skrivs för kvinnor, som vanligtvis känns väldigt endimensionella. Så jag var verkligen hungrig efter en mer dynamisk karaktär och just då kom den här filmen på mit skrivbord med alla dessa lager.

Det är inte tråkigt att dela rolllista Bruce Dern och Emile Hirsch heller?
– De är legender! Och båda är väldigt mycket skådespelare som jag har beundrat länge så att få jobba med dem var så, så spännande! Dagen innan jag hade mina första scener, min första dag var med alla mina mest intensiva scener och min första scen skulle vara med Emile, fick jag komma i och prova kläder och fick då se Emile och Lexy ihop och ja ... han är bara så talangfull och en så generös skådespelare ... återigen var det en atmosfär på inspelningen som Adam och Zack bidrog till ... men det kändes väldigt tryggt att jobba med en så stödjande och generös skådespelare. Det är sällsynt, men Emile var det och gjorde det så lätt för mig.

Det är även Lexy Kolkers första film, kan tänka mig att det även kändes väldigt bra och säkrare för henne att gå in i det med den miljön omkring sig då. Men hade du jobbat med en barnskådis innan?
– Hon är så bortskämd nu! Allt hon är med i nu måste leva upp till den här nivån! (skrattar) Jag har jobbat med ett antal yngre skådespelare, men hon var bara sju år när hon gjorde filmen och är tio år nu ... vilket är galet ... och jag tänker att hon är så talangfull när man tänker mer på det ... jag blev bättre av att se henne, helt ärligt! Hon var så lätt att jobba med, och att se hur hon var så fri i det hon gjorde fick mig att bli lika fri. Hela tricket med att skådespela är att inte sätta något fokus på sig själv och att fokusera på den andra personen ... även om det är svårt för skådespelare är av naturen självupptagna ... men att jobba med en så ung skådespelerska som är så tidigt i sitt skådespeleri fick mig även att vilja hjälpa henne och få ut det bästa som hon kunde, när jag först träffade henne gav hon mig bara en stor kram och var så söt ... jag glömde ga-nska naturligt att fokusera på mig själv, så vi gav båda till varann. Hon är otrolig i filmen, så, så begåvad.

Och Lexy har varit så upptagen med att pröva för fler filmer nu och fortsätta vara sitt fantastiska jag, hon är som en liten boll av kärlek och energi och hon verkar ha bättre balans mellan jobb och livet än jag har!

Hon är så otrolig i den här filmen.

Blir det fler filmer för dig nu?
– När det gäller sådant som står klart? 'Silicon Valley' är slut nu och jag letar ... jag letar fortfarande ... har du några förslag? (skrattar) Jag vill göra film ... men allt jag tänker på nu är att jag ska vara noggrann i att välja mina roller medan jag har chansen att göra det och inte nöja mig med annat än välskrivna roller. Men att se vänner som är mycket högre än mig i branschen och se hur de fortsätter kämpa med sina roller ... ve-rkligheten är att det inte finns många roller där ute för kvinnor, att hitta filmer som faktiskt har viktiga roller för kvinnor och inte bara som kärleksintresset eller på sidolinjen ... men det är bra roller jag vill åt.

Det innebär att jag måste tacka nej till många saker som annars skulle vara coola att vara med i.

Så det är en bra fråga, men jag har inget bra svar på den just nu.

Vad tror du om en uppföljare?
– (Skrattar) Jag tror att både Adam och Zack skulle älska att fortsätta historien, och världen, och jag tror att i en idealvärld finns det alltid hopp, så förhoppningsvis kan vi nån gång göra en till film.

Sociala medier:

Intervjuad av redaktör:
Daniel John Johnsson

danieljohn@intervjun.com